Dear reader...

Okej, Dvärgen var...så...ugh. Jag förstår inte riktigt vad som var meningen med den. Det fanns inte någon direkt handling utan hela boken var som hans, dvärgens alltså, dagbok och han skrev bara hur alla sög och hur han hatade dem. Även de han var imponerad av hatade han. Den var så långtråkig.

Dvärgens hat mot alla är ju ett tydligt tecken på avundsjuka. Hans hat mot allt kvinnligt kan vara pågund av att han blev såld av sin mamma. Han hat mot sin egen sort kan vara för att han inte vill bli påmind att han inte är som alla andra. Äh, jag orkar inte gå in på djupet mer. Jag vill bara glömma den.


Nästa bok blir Breakfast at Tiffany's av Truman Capote. Jag var så otroligt deppig för några dagar sedan och såg på filmen med Audrey Hepburn för att bli glad igen. Jag visste redan att den var baserad på en novella men när jag såg på extra materialet fick jag reda på att den tydligen är lite mer "vågad" så jag blev ju såklart tvungen att läsa den.

Men boken innehåller inte bara Breakfast at Tiffany's utan även andra berättelser men jag återkommer med vad jag tyckte när jag har läst klart den. Nu ska jag hämta lite yoghurt och se på gamla härliga musikaler. Såg Funny Face i morse och nu spelas Meet me in St. Louis medan jag skriver.

Vi hörs!

//Sefflon